trettinånting

Det har handlat mycket om så kallad bloggmobbing och nätmobbing i både nyhetsmedia, bloggosfär och debatt under en tid. (Jo, jag har varit med och skrivit om det själv)

Dessa saker behöver diskuteras, men ibland tycker jag man glömmer alla positiva saker med webben, communities, spel och bloggosfären. I värsta fall slår det över i moralpanik.

Så i morse hittade jag en sån underbart positiv artikel i Metro som lyfter fram en helt annan aspekt av nätet och dess umgängesformer: en artikel som bekräftade något som jag själv undrat om det inte är just så. Detta förtjänar att lyftas fram så att vi får en balanserad bild.

Det är Mikael Jakobsson vid institutionen för informatik vid Umeå Universitet som undersökt vad som händer i den sociala interaktionen via bland annat spel och communities. Han väjer inte för att slå fast att spelandet faktiskt är en social verksamhet. Dessutom säger han att den virtuella miljön upphäver sociala gränser som finns IRL:

"Människor med olika bakgrund, unga och gamla, verkar ha lättare för att umgås och bli kompisar i den virtuella miljön än de skulle haft i en annan miljö"

säger Mikael i artikeln. Han säger vidare att företeelser och statusmarkörer som hindrar eller åtminstoner försvårar kontakt och umgänge människor emellan IRL blir mindre betydelsefulla på nätet. Vi blir mindre fördomsfulla. Det är inte heller samma saker som ger status på nätet som IRL. Till exempel verkar inte samhällsklass, ekonomisk status eller utseende vara lika betydelsfullt för vem som får "status" i den virtuella sociala interaktionen. Inte heller sållas man bort på grund av till exempel handikapp på samma sätt som annars förekommer. Mikael Jakobsson säger i artikeln att en persons engagemang och förmåga att kommunicera blir viktigare än yttre statusmarkörer.

Jag tror att det ligger mycket i det han säger. Här tror jag att bloggosfären spelar en stor roll. Bloggandet är ju lite nördarnas revansch ibland och jag tycker att det är så himla befriande! Du kan vara nästan hur jämrans smal i dina intressen du vill och börja blogga om det. Nog 17 hittar du en krets (eller snarare - de hittar dig) som vill läsa om originalpressningar av Grateful Dead-plattor, veganskt vinmakeri eller Hurtigrutten.

Detta hör också till bilden av bloggosfären och allt det andra - inte bara mobbing utan också dess motsats. En miljö där du kan få vara "nån" utan att folk bedömer dig utifrån till exempel din jobbtitel, ditt utseende eller något eventuellt funktionshinder. Du har en chans att bli läst för det du skriver och kanske för den du är eller vill vara.

Så skippa moralpaniken. Det finns mycket skit virtuellt (precis som IRL) men bloggosfären och alla andra sociala virtuella mötesplatser innebär också så mycket positivt för så många människor. Vi måste se båda sidor av myntet!

Ah, nu fick jag vara så där bloggosfär-utopisk igen! Skönt!